Sökresultat:
99 Uppsatser om Djurs känslor - Sida 1 av 7
Att MĂ„la KĂ€nslor Med Musikens FĂ€rger : En studie om hur man kan skapa musik fo?r olika typer av ka?nslor
Arbetet handlar om hur musik kan pa?verka ma?nniskans ka?nslor och fantasier och hur man kan skapa musik fo?r att va?cka en specifik ka?nsla hos lyssnaren.Syftet med arbetet a?r att fo?rso?ka fo?rsta? varfo?r man blir pa?verkad pa? ett visst sa?tt av olika sorters musik och framfo?r allt om det ga?r att fo?rmedla specifika ka?nslor till den generella lyssnaren.Arbetet besta?r dels av sja?lva uppsatsen, men a?ven skapandet av sju olika musikstycken som 128 fo?rso?kspersoner har fa?tt lyssna pa?. Styckena a?r fra?n olika genrer: drama, komedi, ka?rlek, skra?ck, action, fantasy samt slutligen a?ventyr. Personerna har fa?tt lyssna pa? musiken fo?r att sedan fo?rso?ka hitta ra?tt genre.
Antropomorfism och kognitiv etologi : Hur mÀnniskor tolkar djurs beteende
Enligt vissa kontroversiella forskare, som kallar sig kognitiva etologer, sÄ kan antropomorfism anvÀndas i forskningssyfte inom djurkognition. Syftet med den hÀr rapporten Àr att analysera antropomorfism och dess grundlÀggande bestÄndsdelar, samt utföra en undersökning för att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar mÀnniskors tolkningar av djurs beteende. Tre personer fick kommentera nÄgra videosekvenser, innehÄllande djur. De skulle lÄtas att de var ett av djuren och efter varje videosekvens blev de utfrÄgade om hur de hade resonerat under "agerandet". Den kvalitativa analysen av materialet visade att flera faktorer tillsammans inverkade pÄ deltagarnas tolkningar och att överdriven antropomorfism kan undvikas till viss del, beroende pÄ individuella faktorer..
Internetmobbning - en del av ungdomars vardag
SAMMANFATTNINGTitel:Â Internetmobbning, en del av ungdomars vardag.Fo?rfattare: Edeblom, Susanne; Winther, KarinInstitution:Â Institutionen fo?r Ha?lsa och La?rande, Ho?gskolan Sko?vdeProgram/kurs:Â Magisterexamen i omva?rdnad, OM854A, 15pHandledare:Â Brovall, MariaExaminator:Â Hammarlund, KinaSidor:Â 21Nyckelord:Â internetmobbning, ungdomar, skolsko?terskor, ka?nslor, upplevelserBakgrund: I Sverige har idag de flesta ungdomar tillga?ng till internet och ma?nga fo?redrar att interagera o?ver internet. Detta har medfo?rt att mobbning o?ver internet har o?kat bland ungdomar. Internetmobbning leder till o?kad risk fo?r oha?lsa och sa?mre studieresultat.
?Ju attraktivare vi kan framstÄ ju större Àr chansen att vi fÄr de mÀnniskorna vi vill ha ombord? : En kvalitativ studie om smÄföretags arbete för att bli attraktiva arbetsgivare
Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.
Ett Ambivalent FörhÄllande : AnvÀndaren & den stÀndiga interaktionsmöjligheten pÄ sociala medier
Tidigare forskning har visat att en ra?dsla och oro o?ver att missa tillfa?llen fo?r social interaktion eller va?rdefulla och allma?nt tillfredssta?llande upplevelser a?r ett utbrett fenomen, och att detta a?r direkt kopplad till det o?kade anva?ndandet av modern teknologi sa? som den smarta telefonen och sociala na?tverk som Facebook, Twitter och Instagram. Da? de fo?rser anva?ndare med konstanta interaktionsmo?jligheter och alternativ till ens tillfa?lliga livssituation upplevs en blandning av positiva och negativa ka?nslor vilket go?r att anva?ndaren upplever ambivalens info?r sitt anva?ndarskap. I denna studie intervjuas unga vuxna i a?ldrarna 21-27 i Sverige i fokusgrupper.
Utvecklas hÄllbar utveckling hÄllbart? : En studie i hur anvÀndandet av begreppet hÄllbar utveckling har förÀndrats inom FN frÄn Är 2000 till 2014.
Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.
Barns kÀnsla för plats i Tierps kommun : Plats-Identitet-Framtid
Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.
Honors och hanars beteende beskrivs olika - en genusanalys av fyra gymnasieböcker i biologi
LÀroböcker Àr en viktig del i biologiundervisningen. Hur dess innehÄll presenteras och formuleras Àr betydelsefullt dÄ dessa bidrar till att forma allmÀnhetens syn pÄ biologi och könsskillnader. Syftet Àr att granska och redogöra för hur djurs beteende som Àr kopplat till reproduktionen redovisas i naturvetenskapliga lÀroböcker utifrÄn ett genusperspektiv. Urvalet bestÄr av fyra stycken biologiböcker som anvÀnds i gymnasial undervisning i Sverige pÄ det naturvetenskapliga programmet. Fokus har legat pÄ de delar i lÀroböckerna som beskriver sexuell selektion och reproduktion.
Rehabilitering av mÀnniskor med hjÀlp av djur :
Detta arbete inleds med en sammanfattande beskrivning av domesticeringen och dess effekter. Vidare ges en inblick i relationen mÀnniska-djur, sett ur ett historiskt perspektiv, samt djurets uppfattning av mÀnniskan dÀr exempel pÄ olika studier tas upp. Det förs Àven en diskussion kring olika djurs medvetande.
HÀrefter redogörs för ett antal forskningsrapporter angÄende vad som hÀnder i oss mÀnniskor vid kontakt med djur, dÀr bÄde sociala, psykologiska och fysiologiska faktorer beskrivs som viktiga. HÀr tas ocksÄ forskning kring hormonet oxytocin och dess positiva effekter pÄ oss mÀnniskor upp.
Sedan följer en beskrivning av hur rehabilitering med djurs hjÀlp kan ske inom olika omrÄden sÄsom barn, sjukvÄrd, ÀldrevÄrd, pÄ fÀngelser och med hjÀlp av hÀstar. Olika forskningsresultat samt genomförda projekt för respektive omrÄde redovisas hÀr.
Avslutningsvis beskrivs en modell för var och nÀr eventuella djurvÀlfÀrdsproblem kan uppstÄ.
Djurs betydelse för Àldre
Bakgrund: Djur har under vÀldigt mÄnga Är varit en del av mÀnniskans vardag frÄn början i form av vakt och jaktdjur. Idag anvÀnds djuren mer som sÀllskap och familjemedlemmar. Hundar och mÀnniskor har genom Ärhundradena tillsammans utvecklat ett samspel som gör att de kan kommunicera. MÄnga Àldre personer har idag husdjur som enda sÀllskap nÀr barnen flyttat ut och make/maka gÄtt bort. NÀr personen mÄste flytta till ett vÄrdboende kan de bli tvungna att göra sig av med sitt djur för att mÄnga vÄrdboende idag inte tillÄter djur dÀr.
Ăr djur lĂ€mpliga att ha pĂ„ svenska cirkusar? : med fokus pĂ„ djurens vĂ€lfĂ€rd
Just nu pÄgÄr en debatt om huruvida djur Àr lÀmpliga pÄ cirkus. Argument emot djur pÄ cirkus sÀger bland annat att djurens naturliga beteende inte tillgodoses och att djuren mÄste stÄ ut med ett odrÀgligt liv bara för att underhÄlla oss. Argument för djur pÄ cirkus Àr bland annat att djuren pÄ cirkus ofta har det bÀttre Àn till exempel vÄra sÀllskapsdjur som ofta fÄr vara ensamma stor del av dagen.
Det vi kÀnner Àr att det ofta saknas tillrÀcklig kunskap i diskussioner om hur djuren pÄ cirkus lever och att det Àr svÄrt att kunna ta stÀllning till om djur Àr lÀmpliga pÄ cirkus eller inte, nÀr vi inte har en objektiv grund att utgÄ ifrÄn.
För att fÄ en inblick i bÄde domesticerade djurs och mer exotiska djurs liv pÄ cirkus och kunna avgöra om nÄgot djurslag eventuellt passar bÀttre Àn andra pÄ cirkus, har vi valt att fördjupa oss i tvÄ domesticerade djurslag (hund och hÀst) och tre icke- domesticerade djurslag (elefant, sjölejon och lama), som förekommer pÄ cirkusar i Sverige.
FrÄgestÀllningar som vi ska försöka besvara:
? Hur lever djuren pÄ cirkus?
? Vilka lagar och bestÀmmelser skyddar cirkusdjuren och vad sÀger de?
? Hur lever de djurslag som vi har valt att skriva om i det vilda och vilka sÀrskilda naturliga beteenden och behov har de?
? Ăr djur lĂ€mpliga pĂ„ cirkus sett utifrĂ„n hur de har utvecklats evolutionĂ€rt?
? Vilka eventuella beteendestörningar, skador och sjukdomar kan djuren fÄ av ett liv pÄ cirkus?
UtifrÄn dessa frÄgestÀllningar försöker vi hitta och sammanstÀlla relevant forskning och statistik för att sedan kunna diskutera hur lÀmpliga olika djurslag Àr pÄ cirkus, samt ge en bas Ät allmÀnheten för vidare diskussion..
Tekniken som skrÀmmer : En artikelserie om genmodifierade grödor och attityden till genteknik
Ă
sikterna om de genmodifierade grödorna gÄr isÀr. DÀr forskaren ser en möjlighet ser skeptikernen risk. MÄnga menar att gentekniken bara Àr en förlÀngning av den konventionellavÀxtförÀdlingen, men en oro finns ÀndÄ hos svenskarna för att de genmodifierade grödorna kanpÄverka ekosystemet negativt. Biodlaren Marie Rosell tror att grödorna kan pÄverka mÀnniskoroch djurs hÀlsa och efterlyser mer forskning pÄ omrÄdet. Men inom EU gÄr en allt mer positivinstÀllning till GMO att skymta, i dagarna godkÀndes den första genmodifierade grödan pÄ tolvÄr..
Djurs pÄverkan pÄ mÀnniskors ÄterhÀmtning frÄn psykisk ohÀlsa - en narrativ studie pÄ en hÀstgÄrd
Forskning som har undersökt hur djur pÄverkar mÀnniskan har funnits i mÄnga Ärtionden, men det var först under 1900-talets sista decennier som omrÄdet expanderade kraftigt. MÄnga vetenskapliga discipliner har intresserat sig för Àmnet och det finns en hel del forskning kring djurs inverkan pÄ mÀnniskans vÀlbefinnande och mÄende. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur mÀnniskor som har ÄterhÀmtat sig frÄn psykisk ohÀlsa konstruerar berÀttelser om den processen i relation till djur. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med kvinnor som haft nÄgon form av psykisk ohÀlsa och som i sin ÄterhÀmtningsprocess spenderat tid pÄ en hÀstgÄrd. Vi har ocksÄ genomfört deltagande observationer pÄ denna gÄrd som vi sedan har anvÀnt i vÄr analys.
Inhysningssystemets pÄverkan pÄ stress hos mjölkkor
De fysiologiska reaktioner involverade i stress har bevarats genom evolutionen och Àr viktiga för djurs förmÄga att klara av en kritisk situation. LÄngvarig stress medför dÀremot en rad negativa effekter pÄ djurs produktion och hÀlsa. Dagens mjölkproduktion stÀller höga krav pÄ korna, som ska vara friska, producera stora mÀngder mjölk av bra kvalitet och samtidigt ha en god fertilitet. För att korna ska kunna leva upp till dessa högt stÀllda krav mÄste lÄngvarig stress undvikas. Vid stress aktiveras det sympatiska nervsystemet och hypotalamus-hypofys-binjurebarksystemet, vilket leder till att stresshormonerna adrenalin och kortisol frisÀtts.
Sjuksköterskestudenters uppfattning av möten med palliativa patienter och handledning samt stöd i detta
Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.